Ett par träningsdagar per gång i tidsbristens namn
Aaahhrrrgrg, jag hatar tidsbrist. Men det är trots allt ett faktum i mitt liv och jag var därmed dålig både tisdag och onsdag och hann inte blogga.. :(
Träning Tisdag 26 april
Idag blev en hetsig dag, för jag behövde åka in till stan tidigt.
Uppvärmning, 20 minuter
En kortis. Hopprep, 2500 hopp.
Handstående 1 timme
Promenad, 6 timmar
I stan, shopping :)
Träning Torsdag 28 april:
Styrka, 1 timme
Mage, armar.
Nummer, 45 minuter
Ute på gräsmattan i solskenet och i takt till fåglarnas kvitter.
Promenad, 2 timmar
Vintervikens vackra stråk. Jag promenerade så anspråkslöst som ett barn med evigheten framför sig. Jag klättrade i träd, satt på berget och log mot solen, hoppade på stenarna vid vattnet, skalade pinnar, visslade och sjöng ackompanjerad av vindens sus. Jag var väldigt lycklig.
Mitt träningsgummiband gick sönder igår. Idag ska jag köpa ett nytt och passa på att leta pärlörhängen när jag ändå är i stan, eftersom de tre senaste jag har ägt har tappats bort. Hittar jag inga jag tycker om så ska jag nog beställa dessa:
Angående en måndagmorgon
Angående sömn
Jag funderar på det här med sömn. Alla rekommendationer jag någonsin har läst håller fast vid sina 7-9 timmar per natt, ännu mer om man tränar. Hela höstterminen 2010 sov jag från kl 22-03 och tränade ca 6 timmar om dagen.
Sedan jag flyttade tillbaka till Stockholm sover jag ungefär mellan 23-05. Det är 5 respektive 6 timmar sömn per dygn. Jag ställer aldrig klockan. Och jag är pigg som en lärka när jag vaknar. Det måste ju vara så att 5 timmar sömn är tillräckligt för mig? Det är så många som bråkar med mig om att jag sover för lite att jag nästan börjar bli lite nojjig. Men äsch, det gör nog inget i alla fall, jag mår ju bra såvitt
jag vet, eller tror i alla fall.
Angående att Stockholm är så vackert och att träning är det bästa som finns
Igår måste ha varit Stockholms och årets hittills vackraste dag. Eller kanske bara Saras vackraste :D
Jag har varit deppig i flera veckor utan att riktigt förstå varför. Det är märkligt att man kan glömma bort det viktigaste i ens liv ibland. Men det blev sjukt påtagligt och tydligt för mig igår. Morgonen började vargen gladare eller ledsnare än tidigare, varken piggare eller tröttare än förut. Men igår lät jag mig ta min tid. Lät mig träna hela morgonen (i allra minsta lagret vad jag är van vid) körde min styrka och sprang min runda. Sedan var jag glad och nöjd resten dagen, peppad och pigg och lyckligare än någonsin. Alla jag mötte frågade om något särskilt hänt, jag "såg så oförskämt glad ut!" Idag vaknade jag alldeles sprattig, för att jag har min träning att se fram emot. Jag var så effektiv igår. Allt jag tog mig för efter mitt morgonpass gick så fort och var så roligt. Som dagar ska vara helt enkelt. När jag hade en halvtimme över medan Gabriel duschade hann jag köra 20 minuter armstyrka och stretcha lite. Sedan drog vi ut, åt Sushi och tog en runda förbi Boulehallen, Högkvarteret, Ljunggrens och Söderhallens biograf. Men allt var stängt, så vi drog hem och såg på "En kärlekshistoria", och jag fick tillfälle att YAMUNA stretcha ytterligare en timme!!! :D
Angående dagens träning
Idag planerar jag en timme styrka, en timme hopprep (fick så ont i ljumsken igår när jag sprang, bäst att byta träningsform och skona den lite idag) kanske någon timme handstående och naturligtvis stretch.
Ska på massage på Axelssons imorgon, därefter får jag inte träna på två dagar :( Satsar kanske på hardcore stretch dem dagarna istället.
Angående handstående och brittisk tankeställar-gatukonst :D
Återkommer senare idag med resultat och lite matuppdatering! Tjollahopp!
Träning Söndag 24 april 2011
Från och med idag tänker jag börja träningsdagboka, jag har hört otaliga joggare prata om hur mycket motivationen ökar om man tvingas publicera sina resultat. Jag tänker således ta efter deras goda exempel.
Alltså:
Söndag 24 april 2011, för övrigt en mycket solig påskdag med särdeles glada fåglar utanför mitt fönster.
Styrka 60 minuter
Mage, axlar, sidan, rygg.
Löpning 30 minuter
Vinterviken runt, förbi Blommens och bort till Konsum i Gröndal.
Powerwalk 15 minuter
Promenad hem från Konsum till mitt lilla gryt.
YAMUNA Stretch 60 minuter
Baksidor, framsidor, vader
Nu ska jag alldeles strax iväg på mimföreställningen på Boulevardteatern.
Satsar på att hinna med gummibandsarmstyrka och YAMUNA Stretcha bröstmusklerna när jag kommer hem.
Åt en alldeles förträfflig lunch. Såhär!
1 bäbis ägg
1 morot med philadelphia-purjolök-svartpeppar-dipp
1 curryfräst banan med turkisk youghurt
Och 1 kopp kaffe! :)
Klockan är 13.15. Gabriel har inte vaknat än. Sicken grabb, sicken sjusovare till storebror jag har.
11.04.09.09.10.53
"Säg till om jag stör
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma
Du inte bara stör
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen"
Eeva Kilip
Sånger om kärlek 1980
"Säg till om jag stör
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma
Du inte bara stör
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen"
Eeva Kilip
Sånger om kärlek 1980
Till alla frussna
Hej.
Jag har fått en liten inspirationskick att skriva om väsentliga saker och inte bara ordbajsa i bakfull bitterhet som jag gjort hittills, när jag har skrivit överhuvudtaget, vill säga.
Jag, liksom så många med mig, är en sån där som fryser konstant. Jag är sådär att jag inte kan gå på stan som vanligt folk utan måste gå in i ALLA butiker för att samla värme till nästa fem meter utomhus fram till grannbutiken. Jag börjar på riktigt att grina när jag missar tunnelbanan och måste vänta i YTTERLIGARE två minuter på den kalla inomhusstationen.
De senaste två månaderna har jag haft samma kläder på mig varje dag. Tre par ulltajts och ett par långkallingar, tre par raggsockor, tre tjocktröjor under kappan, tre par stickade vantar, varmaste halsduken, mössa och ett litet pannband inknögglat därunder. Ändå tappar jag känseln i fingrarna och fryser in i märgen så fort temperaturen kryper under 15 graders sträcket. Nåväl. Ni känner förmodligen igen er. Och vet ni, jag ska dela med mig av de bästa tipsen!
När jag bodde i Bryssel och hade lite space i familjen Strandviks femvåningshus brukade jag börja dagen med att hoppa hopprep nere i hallen, ca en kvart, tills jag hade blivit lite varm, iförd alla sjuttioåtta lager kläder går det ganska fort!
Denna hösttermin har jag cyklat till skolan om mornarna och börjat uppvärmningen med att dansa det vildaste jag kan och såklat hoppa lite hopprep (som är en av mina favoritsysslor). Då håller blodcirkulationen ett bra tag och antalet kaffekoppar behöver inte nödvändigtvis in hamna på tvåsiffriga tal.
Hemma hos mamma i Stockholm finns inte riktigt sådär mycket plats. Och att hoppa hopprep i en meter djup snö var jättesvårt och väldigt kallt! När omständigheterna ser ut på det här viset så finns andra lösningar! Välj ut den gosigaste mattan du har och kör den hetsigate styrkan du kan komma på. Jag brukar köra så många armhävningar jag pallar och upphopp. Sen passar jag på att köra hela mitt magstyrkepass som brukar ta minst tjugo minuter. Sen är jag varm :) Det är skitbra för man blir pigg på samma gång. Två koppar kaffe på det och jag lovar att du inte kommer frysa!
Idag ska jag och pappa ut och jogga. Hans förslag. Vi får se hur det går i snöovädret. Ett gym vore sannerligen att föredra framför minusgraderna men ack det är ju minst sagt snordyrt.
Åh, en liten anekdot om förbannad kyla. Julen 2007 var vi nere i norra Frankrike och körde en julshow hos Companie Isis. Showen spelades i deras cirkustält, uppvärmd med värmepumpar. Det funkade någorlunda fram till dagen efter premiären när det blev så kallt ute att värmepumparna gick sönder. Showen spelades naturligtvis ändå. I 6 minusgrader. Publiken satt och huttrade i termobrallor och täckjacka. Vi artister höll på att dö, kostymen bestod nämligen inte av mer än tajts och t-shirt...
Marionette
Augusti 2010
Fotograf: Malin Sydne
MUA: Karin Johansson
Modell: Jag och Martin
Fyra-års-mardrömmen
Jag kniper ihop ögonen, håller för öronen och låtsas som om valresultatet bara är en mardröm eller ett dåligt skämt. Snart orkar jag nog inte mer och börjar gråta
Det här är läskigt, det är läskigt! Herregud, vad är det som händer?
Skogsglimma
Maj 2010
Fotograf: Malin Sydne
Lite spontan kvällsplåtning i en av Alviks snåriga skogsdungarGlädjeskrik i vinden
Jag dansar omkring på rosa moln, jag går på världens bästa utbildning, jag bor bredvid och kör parakro med världens bästa Jonatan, (som jag för övrigt kommer behöva kuta över till och klippa håret på om några minuter)
jag har den finaste omgivningen man kan tänka sig, jag har havet..! de bästa tränarna som får till och med balett och teori att vara hur kul som helst, jag får min lön om en vecka, jag bor i värstaste billigaste Varberg :), jag har en sjukt snygg cykel, jag börjar få benmuskler, det bor en kaninfamilj på min bakgård, jag cyklar det fortaste jag kan nerför långa backar och skriker glädjeskrik det högsta jag kan för att min röst ändå blåser bort med vinden, jag har en helårsprenumeration på DN, jag mår så bra, det är vackert väder var dag, jag är inspirerad, jag har en helt fantastisk klass, jag har lite tid att fota ibland, jag och Jonatan har börjat skapa ett nummer, vi tränar tio timmar om dagen, jag har med mig bara bra böcker hit, det är nybäddat i min säng, jag är beviljad inackorderingstillägg, jag har en massa goda teer kryddhyllan, det är varmt i stugan! det finns kvällskurser med lena två dagar, det finns en liten gullig marknad i centrum varje lördag... Åhåå jaja.. Hör ni hur bra jag har det?!
Poet-tree
Mars 2010
Det här kan ha varit det kallaste ögonblicket i mitt liv. På tio minuter hade mina fötter mina händer och mitt sprejade hår frusit till is. Jag kände mig som isdrottningen.
Foto:Malin Sydne
MUA: Angela Tryggvesson
En rörig bloggare
Jag kan icke , under några omständigheter ha rättigheterna att kalla mig en aktiv bloggare, så det är inget jag har gett mig på ännu. Däremot kan man ju för den sakens skull ändå ha som mål att ge sig själv åtminstone trettio stycken minutrar lite då och då varje dag ibland eller åtminstone nån gång i månaden sådär så hjärnan slipper ha sånt jäkla tryck på sig jämt och ständigt.
Det har hänt mer under den sista månaden än vad första halvan av året någonsin hade kunnat klämma fram att bjuda på. Jag ska berätta om det nu.
Jag befann mig efter den omtalade Parisauditionen i det fruktansvärda dilemmat att behöva välja skola. Dans eller cirkus. Rosny hade allt jag kunde önska mig, förutom dans. Eller förutom danslärare med huvuden kvar ska jag väl säga. Hur FAN kan man låta så pårökta tanter få arbeta som lärare, förutom att de inte kunde minnas sina koreografier i mer än en halv minut tycktes de helt ha tappat känslan för allt som heter taktkänsla och struktur. Och så kunde de inte skilja på klassisk balett och låtsas dans!!!
Så det var att välja mellan en grym dansskola utan cirkus och en grym cirkusskola utan dans. Bah OMÖJLIGT
Lösningen kom med ett samtal från CSN och jag fick låta ekonomin bestämma. Det innebär att jag flyttar till Varberg på tisdag hej hopp!
Och jag är nöjd med mitt val. Jag ska faan bli grym. Jag tänker träna som ett litet djur och söka danshögskolan, och faan komma in och bli den artist jag drömmer om att bli. Jäklar vad taggad jag är!!!
Jag har sedan jag kom hem:
- Tagit hand om en förtvivlad mamma, (som nu mår bra!)
- Jobbat som konstmodell igen (jag var kassare än vanligt, somnade bara hela tiden)
- Jobbat som cirkuspedagog (och haft god lust att ha ihjäl åtminstone tre små barn dagligen)
- Fått två fotojobberbjudanden
- Plåtat med Malin och Karin
- Ornat alla papper och dylikt som ska skickas för att klara mig ekonomiskt nästa år)
- Plåtat en snygg bror som ska ha tennisbilder till sin hemsida
- Haft ångest
- Haft mer ångest
- Hittat på smarta nödlösningar för att kunna inreda min lilla stuga i Varberg sparsamt och billigt
- FLYTTAT!!!
- Börjat skolan :)
Apropå min stuga i Varberg! Det är ju här jag ska bo i ett år :D Kan ni tänka er, studentlägenhet - en liten stuga vid havet. Kan det bli bättre? Jag som älskar att titta på havet... Det var ett måste att ta med sig Tove Janssons böcker, jag ska sitta och läsa dessa filosofiska ord och lyssna på havet i all evighet. Fantastiskt.
Jag tänker inte heller glömma att det vackra landslag i fotboll som representerar det underbara landet Spanien vann årets upplaga av VM. Sådär, nu var det sagt. Klart. Jag är väldigt stolt.
Här är jag på en tavla, resultatet av att jag kan stå still många timmar i sträck.
Konstnär: Sanna Tomac
Den smaskiga veckan
Efter att ha sammanfattat min tämligen händelserika förra vecka med smaskiga detaljer och många lovord om staden jag befann mig i och om äventyret jag var med om måste jag tyvärr meddela att datorn åt upp allt i ett nafs utan att vare sig verka vilja spotta ut skiten eller pressa ut den den andra vägen.
Alla de smaskiga detaljerna ledde i alla fall till jag kom in på en GRYYM dansskola i Varberg. Och Jonatan också.
Nu sitter jag återigen och med nytt mod och nördar So You Think You Can Dance och drömmer om balett termer jag inte ens kan stava till, 34 timmar schemalagd träning i veckan och staden Varberg, som jag tycks ha gått och förälskat mig i.
Meene.. På torsdag åker jag ju till Paris... :) Och söker en cirkusskola. Och det vore ju sannerligen inte dumt att komma in där... Om den är bättre än dansskolan vill säga. Ja, vi får väl se, vi får sannerligen se. Det vore ju inte fel, inte helt tokigt att bo i Paris nästa år..
Konst Paus Punkt
Mitt handståendenummer är färdigt. Det är FÄRDIGT FÄRDIGT FÄRDIGT!
Rosny, PARIS, jag är redo! Snart kommer jag
Varsågoda att titta och berätta vad ni tycker!
Jakten på de rosa damerna
Jag sitter och visslar, och maler kaffe i gammelmormors bruna kvarn. Det blir lite för grovmalet för min espressobryggare, även om jag måste mala om flera gånger, men kaffet smakar liksom ändå godare när jag vet att den farit genom hennes kvarn. Att det råkar vara Johan & Nyström kaffe är naturligtvis den främsta bidragande faktorn, ååh jag ryser, det är så gott. Och det luktar gott.
Osminkad och morgontrött men lycklig ändå :)
Espresso orginale med en lite ostkant till, mitt morgonmåste. Sen står jag mig hela dagen haha! Eller nja förresten, inte riktigt. Jag har ett till måste, den rosa damen, snart är det dags att ta ut henne ur frysen.
Nu ska jag berätta historien om de rosa damerna.
I hela mitt liv fram till sisådär för ett år sedan har jag varit övertygad om att jag bara gillar gröna äpplen, alltså riktigt gröna menar jag nu, syntetgröna och sura så in i norden.
Men förra året hörde jag rykten om de fantastiska rosa damerna, eller PINK LADY som de heter i affären. Det blev sensation, kärlek vid första ögonkastet och en ganska fattig vinter, för när vanliga JONA GOLD äpplen kostar 9.90 kg, ligger damerna och flörtar med mig med 34.90 intatuerat i pannan. Men ack så goda, en så perfekt balans av söt och surt men friskt, stenhårt så att det inte finns minsta tillstymmelse till mjöl-känsla.
En viss högtidlighet är det under mina morgnar kring dessa frukter med en tillhörande speciell ceremoni. Samtidigt som jag lägger ner kaffebönor i kvarnen ska den rosa damen tas fram ur kylskåpet, tvättas av lite och sedan varsamt placeras i nedersta frysfacket bland isklabbarna. Sen är det bara att vänta, minst 10 minuter max en halvtimme. Sen är de så in i det exaktaste perfekt kalla och friska och söta.
Problemet med dessa små krabater är bara att de är otroligt sällsynta, de finns sällan i butikerna mer än i korta stötar och inte i vilka butiker som helst. Jag ägnade många eftermiddagar förra halvåret åt att leta upp dessa mataffärer och och sätta en guldstjärna invid dem i min lilla anteckningsbok.
Vinnare är utan konkurrens ICA Aptiten i Mariatorget. Där finns de oftast och är både pigga och fräscha.
De är så jäkla poppis alltså, många affärer försöker luras, säga att de finns fastän det inte är sant. Så lägger de dit CRISP PINK istället men skyltar med PINK LADY plakat och tror att jag är naiv.. Det syns ju på äpplena, på långt håll syns det att det inte är samma.
Det är viktigt att man skär äpplet i båtar. Äter man det som ett vanligt äpple är högtiden förstörd, äpplet förlorar sin kraft och alla förberedelser blir tillintetgjorda. Därför ska man ha en liten fin träskärbräda och en riktigt vass kniv. Sen skär man båtar och äter äpplet sakta sakta.
Som med mjölk. Mjölk är allra godast när det är röd mjölk och när den är nyss uttagen från kylen, jättekall och frisk. Och när den äts med en liten sked, så att man riktigt känner smaken, och så att den räcker längre..
Kan detta vara mina första mattips? Fantastiskt! Vilka bra jag valde. Kaffe äpple mjölk. De ska ätas separat. Om man inte gillar att ha mjölk i kaffet vill säga, då får man blanda. Eller äpple i kaffe för all del... Eller om man är laktosintolerand, alternativt vegan, då bör inte mjölk förtäras överhuvudtaget. Nu vet ni det!
En afton i Stopmotion
Debut inom Stopmotion-konsten.
Ännu har vår film inget namn. Det kommer nog i takt med att vi lägger på musik av (förhoppningsvis) sjukt duktiga och vackra Hanna Turi och i takt med att Malin redigerar bilderna.
Det var vackert väder vid Ulvsunda slott när jag, Dojjan, Karin och Malin spatserade förbi en begravning och två blöta hundar med kamerautrustning färgglatt smink och underbart humör.
Under de två timmarna vi fotade hann jag somna (som en riktig Törnrosa) medan Karin sminkade mig och i takt med att Malin knäppte på kameran. Sedan var det dags för Dojjans klädbytarscen. Underbar, den slutar med att hon bländas i en sjukt snygg pose. I nästa scen hjular vi och skuttar ner för backen som små barn i förstora skjortor och barfotafötter.
Nästan såhär ser jag ut... som en sovandes Törnrosa...
Sedan dansar vi, dansar och hoppar och står på händer med masker på oss tills filmen är slut.
En ros vandrar som ett litet kryp över mitt ansikte, Dojjan får på sig en jeansjacka som knäpper sig själv.
Snart får ni se resultatet. Tills dess får ni två andra Stopmotion filmer att frestas med. De båda som inspirerade oss till gårdagens projekt!
Idag är det tisdag den 15 juni 2010. Det ser ut att bli en vacker dag. Det är bäst att jag tar vara på den, med barfotafötter och färgglatt humör!
